När jag stod och stekte halloumi på julafton så plingade det till i min mobil. Med en notifikation från bloggen. Först förstod jag inte, och senare förstod jag inte. Kanske inte riktigt förrän jag igår fick hem en skokartong fylld med silkespapper och dessa fantastiska inuti.
Dessa skor är från Swedish Hasbeens och heter Singoalla, precis som Viktor Rydbergs bok. Det gör mig glad. På flera sätt faktiskt. Jag är ju lite svag för det där med litterära referenser trots allt. Och skor för den delen. De är dessutom det mest bekväma par högklackade jag har haft på mig. Så det är ju en fantastiskt fin bonus. Särskilt eftersom jag oroade mig lite över att de inte skulle passa. Det är ju svårt ibland att beställa skor. Men dessa sitter som en “foot-glove” som det stod i skovårdsguiden jag fick med.
För de som inte vet det så är de en julklapp som jag vann när jag skrev under Emily Dahls julkalender. Det var ett galet fint projekt som jag tänker göra nästa år igen. Och så blev det liksom nästan inte på riktigt med dessa skor dessutom.
Nu går jag omkring i dem hemma. Påstår att det är för att jag ska gå in dem ordentligt, men egentligen för att det är lite svårt att slita sig.
persikorochparis.wordpress.com 