Mina molijoxer och mojänger

 

När jag var liten hade min mor en prylhylla i trappan upp till övervåningen i vårat gula hus. Däri satt alla de mest fantastiska sakerna, tysta och vilande på sina historier.

När jag såg den här hyllan på TGR så behövde jag liksom ha den, och det var en av de allra första grejerna jag köpte till lägenheten. Den passade så bra. De galna mönstren bakom går att byta ut om man vill det, men jag tycker den är fin precis som den är.

Här bor Mysis och Rita högst upp i det vänstra hörnet när de är hemma hos mig och inte hos Bu eller ute på äventyr.

Här bor en burk som innehållit körsbärsmarmelad som jag fick i ett “ta hand om dig”-paket i födelsedagspresent när jag gick första Ölandsåret.

Här finns upphittade plektrum, en uppsjö av Kinderäggs polardjur och en extraliten Lilla My som jag inte längre minns var jag fick. Hon har suttit fastklistrad med sinitarra först på mitt nattduksbord och sedan i bokhyllan och nu här.

Här finns korken från Prosecco-flaskan jag och S. delade vårat första nyår. När vi blev fulla och skrattade och hånglade till Rush Hour.

Här finns en papperskatt jag fått adoptera från USA (med eget pass förstås för att faktiskt få tillträde till landet) och en papperstrana jag vek när jag testade att göra pyttesmå vikta tranor till Malou en gång. Jag tror att de skulle bli örhängen men jag minns inte riktigt längre. Den är i alla fall vikt av en text jag skrev när jag var omöjligt förälskad en gång. Jag tyckte den gjorde sig bättre såhär.

Här finns haj-ringen jag fick av Bu för att trösta mig i bristen på jättegosehajen Bambis närvaro i min säng. Jag döpte den till Stampe. Tyvärr passar han mycket knappt på mitt lillfinger, så han får bo i hyllan. Här finns också en Harry Potter brosch jag fått av min vän i USA och en bortriven flik från Lionel Richie lappen jag satte upp på Öland.

Och så finns här ett crew-pass från Törebodafestivalen. Jag och Annien fick dem för att vi skulle kunna ta oss in och dricka öl bakom scenen nästa dag tror jag. Men passen hade olika färger varje dag så det hade antagligen inte fungerat även om vi hade prövat (Vilket vi faktiskt inte gjorde. Jag blev dödsförkyld och Annie bangade ur har jag för mig).

Jag gillar småsaker, kanske främst för att något så litet kan laddas med så mycket. Och så blir jag ju glad när jag tittar på dem såhär efteråt.